Ljusreglering

Ljusreglering ansågs förr som en lyx förbehållen större samlingslokaler. I dag håller enkel teknik på att göra ljusreglering till en självklarhet i många slags anläggningar. Ljusreglering för att anpassa ljuset efter olika behov är givetvis vanligast. Men den kan också användas för att sänka energiförbrukningen och minska driftskostnaderna.

Ljusreglering är dessutom en fråga om komfort. Med ljusreglering kan man anpassa ljuset för varje individ och för olika sysselsättningar. På samma sätt som man använder volymkontrollen på radion ska man kunna reglera ljuset.

I vissa lokaler, såsom samlingssalar, sammanträdesoch konferensrum, undervisningslokaler mm, finns det funktionella behov av ljusreglering. Ena stunden behöver man ett bra arbetsljus och i nästa vill man visa bilder och behöver en lägre nivå för att bilderna skall framträda bättre. Avancerade system kan programmeras för olika belysningssituationer, så kallade ljusscener. Genom att trycka på en knapp väljer man mellan olika förprogrammerade scener vilket gör det mycket enkelt för användaren.

Förmodligen står vi inför en utveckling som påtagligt kommer att förändra vårt sätt att använda belysningen. När man en gång vant sig vid att kunna reglera sitt ljus vill man inte vara utan denna möjlighet.

De lampor som kan och brukar regleras är glödlampor, halogenglödlampor, lysrör och vissa kompaktlysrör. Tack vare elektroniska förkopplingsdon kan numera även flera andra ljuskällor ljusregleras. Detta gäller t.ex. högtrycksnatriumlampor och vissa keramiska metallhalogenlampor som nu kan regleras utan att ljusfärgen påverkas.

Reglering av glödlampor

Reglering av glödlampor sker normalt med en tyristordimmer. Vid dimensioneringen måste man se till att tyristorn inte över- eller underbelastas. Vid låg belastning kan man behöva koppla in en bottenlast.

Reglering av halogenglödlampor för nätspänning 230 V

Dessa lampor regleras på samma sätt som vanliga glödlampor. Startströmmen är dock något större vilket man måste ta hänsyn till vid dimensioneringen.

Reglering av halogenlampor för 12 V

Principen för att regleringen är samma som för glödlampor men kompliceras något av att det finns en transformator mellan 230 V nätet och ljuskällan.

Om transformatorn är av konventionellt utförande med järnkärna skall man normalt använda en tyristordimmer. Den måste tåla induktiv last och vara dimensionerad för transformatoreffekten. Vid regleringen kan transformatorn emellertid bara belastas med 50 - 60 % av märkeffekten.

Använder man en elektronisk transformator används oftast en transistordimmer. Det förekommer också elektroniska transformatorer som skall styras med tyristordimmer. Dessutom finns det dimmrar som kan användas både med konventionella och elektroniska transformatorer. För att vara på den säkra sidan bör man alltid kontrollera med leverantören vilken typ av dimmer som skall användas till en elektronisk transformator. Det förekommer också dimmrar och transformatorer som kan styras med analoga 1-10 V system och digitala system.

Reglering av lysrör

Förr var det besvärligt att reglera lysrör. Ljuset kunde flimra och vara instabilt. Sådana anläggningar finns fortfarande kvar. För att de skall fungera måste man använda gamla lysrör med 38 mm diameter. Om man byter till 26 mm rör kommer anläggningen inte att fungera på ett bra sätt.

I nya och moderna anläggningar använder man speciella elektroniska förkopplingsdon när man vill ljusreglera lysrör. Sådana system finns både för 26 och 16 mm lysrör.

De vanligaste styrsystemen har sedan många år varit analoga med en spänning på 1 - 10 V. Vid reglering belastar man styrkretsen med en potentiometer. När styrkretsen är obelastad lyser ljuskällorna med full styrka och när den kortsluts går ljuskällorna ner till en minnivå som varierar mellan olika typer av don och fabrikat. Tändning och släckning sker genom att sluta och bryta nätanslutningen.

De olika armaturerna kopplas parallellt till styrkretsen. Systemet är polaritetskänsligt och råkar man av misstag vända en anslutning fel ställer sig systemet i minläge.

Den senaste utvecklingen innebär att man ersätter analoga styrning med digital styrning. I varje don finns elektronik som gör systemet programmerbart. Tillverkarna av don har enats om ett gemensamt protokoll som gör att deras don blir kompatibla. Det nya systemet kallas Dali. Det betyder Digital Addressable Lighting Interface. Digital styrning innebär många fördelar. Möjligheterna att styra och reglera ökar. Istället för att ändra ledningar etc vid förändringar kan man istället programmera om systemet till nya förutsättningar.

Dali kan hantera upp till 64 adresser och armaturerna delas upp på 16 grupper. En grupp kan bestå av en eller flera armaturer. Varje grupp kan ljusstyras separat. Grupperna kan i sin tur tillhöra olika belysningsscener. Scenerna är programmerade och kan exempelvis styras från en panel eller fjärrkontroll. Genom att trycka på en knapp kan man välja en ljusscen som reglerar de olika grupperna till förprogrammerade värden. I ett konferensrum kan man exempelvis programmera scener för undervisning, sammanträden, bildvisning, fester, städning etc.

Dali är dubbelriktat. Det innebär att man kan samla in driftinformation mm. Exempelvis kan man få veta:

• Hur länge en ljuskälla brunnit
• Hur mycket den är dimmad
• Om lampan är trasig mm
  

Dali är en standard för kommunikation med donen. Det är ingen funktionell standard utan varje tillverkare väljer vilka funktioner man vill ha i sitt system. Därför skiljer det mellan olika fabrikat hur man fördelar adresser och programmerar. Mindre system kan som regel programmeras via en liten fjärrkontroll medan större system ansluts och programmeras via en persondator. Dali innebär enklare installation som gör det lättare att i framtiden ändra och bygga ut systemet. Istället för att dra nya ledningar och göra omkopplingar kan man istället programmera om hela eller delar av installationen.

Det finns mycket information om Dali och ljusreglering att hämta på Internet. Se sammanställningen av adresser i slutet av läroboken.

Reglering av kompaktlysrör

Många, men inte alla kompaktlysrör, kan ljusregleras. En förutsättning är att startern är placerad utanför själva ljuskällan. Om kompaktlysröret har sockel med fyra stift är det troligt att det går att ljusreglera. Finns det bara två stift går de inte att reglera.

När man dimmar kompaktlysrör upplever man ofta att ljuset blir kallare och gråare. Likaså försämras färgåtergivningen. Detta beror på att vi förväntar oss ett varmare ljus vid låga belysningsstyrkor som när man dimmrar glödlampor. Vårt färgseende försämras också vid lägre belysningsstyrkor. Detta är något man bör ta hänsyn till och väga in när man väljer att använda ljusreglering i miljöer där känsla och stämning har betydelse.

Reglering av andra ljuskällor

Idag finns teknik för att ljusreglera exempelvis kvicksilverlampor, högtrycksnatriumlampor och keramiska metallhalogenlampor. Vissa system bygger på långsam spänningssänkning. Men det blir allt mer vanligt att man utnyttjar elektroniska förkopplingsdon och har någon form av elektronisk styrning. Det finns flera olika system som kan användas för dimmring av trafikbelysning.

 

 
Prenumera på Tidningen
Ljuskultur
Beställ här