Kompaktlysrör och Lysrörslampor
Båda dessa ljuskällor är små lysrör, vanligen av fullfärgstyp. Tack vare högt ljusutbyte och stor livslängd är de ekonomiska och energibesparande alternativ till glödlampor. Färgåtergivningen är så bra att är det svårt att avgöra om det är en glödlampa, en lysrörslampa eller ett kompaktlysrör som lyser om man inte ser själva lampan.
Trenden är att lamporna blir mindre, kompaktare och lättare. Det finns lysrörslampor som har form och dimensioner ungefär som glödlampor.
Låg energiförbrukning och större livslängd gör att kompaktlysrör och lysrörslampor är billigare att använda än glödlampor. Det gäller i första hand för professionell användning men även för bostadsbelysning. Medellivslängden uppges till mellan 6000 och 15000 timmar. Ljusutbytet varierar mellan 40 och 85 lm/W beroende på utförande.
Ljusflödet hos lamporna varierar med brinnläget och omgivningstemperaturen. En tumregel är att när man använder kompaktlysrör och lysrörslampor utomhus bör dessa monteras stående så ge de mer ljus. Vid mycket stark kyla kan gamla lamptyper ha svårt att tända. Nyare lampor med elektronik har sällan några sådana problem.
Kompaktlysrör
Kompaktlysrör kan bara användas i armaturer avsedda för dessa. De har speciella socklar och driftdonen är monterade i armaturen. Tack vare detta är de billigare att använda än lysrörslampor. Vid nyinstallation bör man därför alltid använda kompaktlysrör och inte lysrörslampor.
Armaturer som konstrueras för kompaktlysrör kan också göras effektivare och mer ändamålsenliga än när man använder lysrörslampor i armaturer för glödlampor. Infällda armaturer blir inte lika varma. Med liggande kompaktlysrör blir dessutom infällningsdjupet lågt.
Driftdonen för kompaktlysrör kan vara konventionella med järnkärna eller elektroniska. Vissa kompaktlysrör kräver elektroniska don. Kompaktlysrör med fyra anslutningsstift kan som regel ljusregleras.
Kompaktlysrören kommer i allt högre effekter. Idag förekommer effekter ända upp till 120 W. Det innebär att kompaktlysrören får nya användningsområden. Där man tidigare använt lysrör kan man nu använda armaturer med andra former och kompaktare utförande. Om man tidigare använt kvicksilverlampor får man en bättre ljuskvalitet. Med kompaktlysrör får man också möjlighet att välja ljusfärg.
I de bästa kompaktlysrören har man lyckats minska mängden kvicksilver till endast 3 mg. Lampor med tillsats av amalgram är mindre känsliga för omgivande temperatur.
Lysrörslampor
Lysrörslampor är avsedda att ersätta glödlampor i samma armaturer. De har vanligen en E27 eller E14 sockel. Driftdonen är inbyggda i lampan. Idag har alla lysrörslampor elektroniska driftdon. De ger mindre och lättare lampor och lamporna tänder utan blinkningar. När lampan tänt dröjer det några minuter innan den ger fullt ljus. För att inte livslängden skall minska bör lysrörslampor med elektronik kallna någon minut innan de tänds igen. Lysrörslampor går inte att ljusreglera.
Även om en lysrörslampa och en glödlampa ger lika mycket ljus är det inte säkert att lysrörslampan kan ersätta glödlampan. De kan vara för stora, för tunga eller ha olämplig form. Många armaturer är inte gjorda så att de kan användas med lysrörslampor. Det gäller speciellt armaturer med reflektor. Eftersom lysrörslampan oftast har en annan form och storlek fungerar inte optiken på avsett sätt. Glödlampan strålar ljus åt alla håll medan många lysrörlampor sänder det mesta ljuset radiellt åt sidan. Resultatet kan bli bländning eller att ljuset stängs inne i armaturen.
Det finns ett brett sortiment av lysrörslampor. De varierar i såväl storlek, form som vikt. Det finns även lampor med reflektor, tvåstegständning, inbyggt skymningsrelä mm.
Ute i butikerna förekommer lampor av mindre kända fabrikat. Opartiska livslängdsprov har visat att de kan ha väsentligt kortare livslängd och i några fall har de sämre färgåtergivning på grund av att lyspulvret är av enkelfägstyp. Framför allt brukar kvalitén vara ojämn.
Fakta om kvicksilver och lågenergilampor
Lågenergilampor innehåller en mycket liten mängd kvicksilver (max 5 mg) och det är en förutsättning för att kunna göra dem så energieffektiva som de är. Det är bra för miljön eftersom lågenergilampors miljöbelastning till 90 - 95 % sker via den energi som förbrukas under lampornas livstid. Produktionen av denna energi ger okontrollerade utsläpp av bl.a. kvicksilver och koldioxid, om fossila bränslen som kol och olja används.
Över en lågenergilampas livscykel, överstiger de minskade utsläppen av kvicksilver vid energiproduktionen, den mängd kvicksilver en lågenergilampa maximalt får innehålla.
Kunskapen hos allmänheten om att lågenergilampor ska lämnas in för återvinning och inte kastas i de vanliga soporna är mycket stor enligt flera undersökningar som gjorts. Att hushållen också ser till att lågenergilampor lämnas in för återvinning bekräftas av den undersökning som Avfall Sverige publicerade hösten 2008. Här följer ett utdrag ur sammanfattningen av undersökningen:
"För att utreda hur mycket el-avfall som hamnar på avvägar, har ett stort antal plockanalyser genomförda i Sverige de senaste tre åren studerats. Dessa visar att hushållens restavfall i genomsnitt innehåller ca 0,6 % el-avfall (medianvärdet 0,4 %). El-avfallet finns i den fraktion, som går till förbränning, medan den utsorterade fraktionen av organiskt avfall/matavfall till rötning eller kompostering nästan är helt ren. Vidare påträffas en del el-avfall bland de metall- och plastförpackningar, som lämnas för återvinning.
De mest frekvent förekommande el-avfallen i hushållets säck- och kärlavfall är batterier och glödlampor. Små belysningsarmaturer, ficklampor, klockor och leksaker är också vanliga. Även små hushållsprodukter som handmixer, rakapparat, el-tandborste, hårtork, miniräknare, tangentbord till dator, hårddisk, kretskort, radio, CD-spelare förekommer. Mobiltelefoner och kameror är sällsynta, liksom kvicksilverinnehållande lysrör och lågenergilampor.
En väsentlig del av det identifierade el-avfallet i hushållets säck- och kärlavfall utgörs av produkter, som inte omfattas av producentansvar för el-produkter, utan kan närmast betecknas som byggavfall; kablar, väggströmbytare och vägguttag."
Insamlingen av lågenergilampor och annat el-avfall är mycket hög i Sverige. Insamlingen sker av producenterna av lampor, som är organiserade i El-kretsen som i sin tur har ett mycket nära samarbete med landets kommuner.
Antalet insamlingsställen och insamlingsmöjligheter är mycket stora allt från ett tusental återvinningscentraler till insamling i flerbostadshus och butiker. Många kommuner erbjuder dessutom kostnadsfri hämtning av "farligt avfall" däribland lågenergilampor i anslutning till fastigheten.
Även om vi är mycket duktiga i Sverige på att samla in lågenergilampor så kan vi bli ännu bättre. Lampproducenterna kommer därför genom sin insamlingsorganisation El-kretsen att öka insatserna för en ännu högre medvetenhet hos allmänheten om vikten av att samla in alla lågenergilampor och öka insamlingen ytterligare.
Prenumera på Tidningen
Ljuskultur
Beställ här