Glödlampor

Glödlampor är enkla och okomplicerade ljuskällor att använda. I antal räknat är de i särklass de vanligaste ljuskällorna. Trots detta står de bara för 10 % av allt ljus som alstras av alla olika lampor.

Huvudsakligen används glödlampor för bostadsbelysning. Inköpspriset är lågt. Ljuset är behagligt med mycket god färgåtergivning. Glödlampan har dock en del negativa egenskaper som gör den mindre lämplig att använda på kontor, i offentlig miljö och i produktionslokaler. Till nackdelarna hör att den har kort livslängd och lågt ljusutbyte. I mer krävande sammanhang ersätts den därför med lysrör, kompaktlysrör, lysrörslampor och halogenlampor.

Det finns väldigt många slags glödlampor. Av gammal vana väljer vi oftast vanliga matta lampor. Men att välja rätt typ ger i många fall en bättre belysning.

Funktion

I glödlampan upphettar man en tunn tråd av volfram så att den glöder och utsänder ljus. Ju högre temperatur glödtråden har desto mer ljus avger lampan. Ljuset blir också vitare. Problemet är att glödtråden smälter av om temperaturen blir för hög.

Man har valt volfram till glödtråden därför att smältpunkten är väldigt hög, ungefär 3380° C. I glödlampan upphettar man glödtråden till ca 2500° C. Det ger ett ljusutbyte på ca 12 lumen per watt och en medellivslängd på ca 1000 timmar.

Lampkolven är tömd på luft och istället fylld med en blandning av argon och lite kväve. Fyllnadsgasen minskar glödtrådens förångning och svärtning av kolven. På lampor som brunnit länge kan man ändå se en viss svärtning som gör att lampan ger mindre ljus.

Livslängd

Normalglödlampor har en medellivslängd på 1000 timmar. Det ger bäst ekonomi. Glödlampor kan ha både längre och kortare livslängd. Signallampor kan ha livslängder på upp till 50.000 timmar men ger väldigt lite ljus. Fotolampor vill man däremot skall ge mycket ljus. Det sker på bekostnad av livslängden. Den kan vara så kort som 50 timmar. En fotolampa är bara tänd korta stunder i taget. De behöver därför inte bytas så ofta.

Livslängden beror på glödtrådens temperatur och därför indirekt på matningsspänningen. Livslängden är mycket spänningsberoende. Om man ökar spänningen med 5 % halveras livslängden. Minskar spänningen med 5 % dubbleras livslängden. För att inte i onödan försämra ekonomin när man använder glödlampor, måste man välja en glödlampa med rätt märkspänning.

Glödlampor med extra lång livslängd kallas Longlifelampor. De är tillverkade för en högre spänning och brukar ha en livslängd på mellan 2 500 och 4 000 timmar men ger mindre ljus än normallampor. Longlifelampor skall bara användas där det är dyrt och svårt att byta glödlampor.

Hos nya lampor är volframtråden mycket mjuk och seg. När den brunnit en stund bildas kristaller och tråden blir spröd. Glödlampor är därför känsliga för stötar och vibrationer. Om lamporna går sönder på grund av vibrationer kan man använda skakstarka lampor. De har fler stödben för att hålla glödtråden som därmed blir stabilare upphängd. Stödbenen kyler glödtråden och skakstarka lampor ger därför mindre ljus.

Glödlampor av god kvalitet har en inbyggd säkring. När en lampa går sönder kan det uppstå en kortslutning eller ljusbåge i lampan. Den inbyggda säkringen skall då gå sönder och skydda gruppsäkringen. Billiga lampor saknar ibland inbyggd säkring.

Vissa glödlampstyper saknar fyllnadsgas. Första gången dessa tänds förbränns en liten mängd fosfat. Det gör att syret som finns i lampkolven förbrukas. En svag gultonad beläggning på kolvens insida visar att det fortfarande finns fosfat kvar efter förbränningen. Det beror på att allt syre förbrukades. Dessa lampor kommer förmodligen att få en extra lång livslängd.

Glödlampor blir varma

Till glödlampans nackdelar hör att de blir mycket varma. Värmestrålningen kan vara obehaglig, framförallt om man sitter nära lampan. Om man av misstag tar i en lampa kan man bränna sig. Lamporna ger också värme till rummet. Överskottsvärmen kan behöva ventileras eller kylas bort, vilket kostar pengar. Ibland hävdas att värmen från lamporna kan nyttiggöras genom att elementen inte behöver avge lika mycket värme. Men värmen som glödlamporna avger stannar kvar upp vid taket och kan inte förhindra kallras vid fönstren. Glödlampor är dessutom extremt dyra värmeelement med mycket kort livslängd. Lampor är i första hand till för att alstra ljus. Andra värmeproblem är att armaturerna vid överbestyckning eller felaktigt montage kan ta skada eller bli en brandrisk. Armaturer är alltid avsedda för en högsta lampeffekt. Den skall finnas angiven på armaturen. Det finns också bestämmelser för var och hur armaturer får fällas in i tak, inredning och möbler.

Socklar

Skruvsocklar är vanligast på glödlampor men det förekommer även bajonettsocklar. De vanliga skruvsocklarna kallas edisonsockel. De betecknas E10, E14, E27 och E40 beroende på sin diameter. Vanligast är E14 och E27. För vissa klot- och kronljuslampor förekommer samma wattstyrka med både E14 och E27. Det gäller att se till att man har rätt lampa när man skall byta.

Lampor med bajonettsockel är inte så vanliga. De är användbara om det finns risk att lamporna ska lossna på grund av vibrationer. Ett annat användningsområde är trapphus och källare där det är stor risk att lamporna skall stjälas.

Om utfasning av glödlampan - med start den 1 september 2009

Inom EU tas löpande beslut som siktar till att värna miljön. Inget har dock tillnärmelsevis fått samma uppmärksamhet som EU:s Ekodesignkommitténs beslut att fasa ut den konventionella glödlampan efter ett raskt tidsschema. Motivet till EU-beslutet är enkelt - glödlampor är inte energieffektiva. Av den energi som matas in blir endast 5 % synligt ljus med resten blir värme.

Redan den 1 september förbjuds tillverkning och import till EU av alla matta glödlampor liksom klara glödlampor på 100 W eller mer. Dessa lampor får dock fortfarande användas och affärerna får sälja ut sin kvarvarande lager. Hela utfasningen ska vara klar i september 2012 då tillverkning och import av de sist kvarvarande 15 W glödlamporna förbjuds. Konsumenten har med andra ord ett par år på sig att vänja sig till denna stora förändring.

Länk till tidtabell för utfasning

Att samtliga matta glödlampor förbjuds redan den 1 september motiverar Ekodesignkommittén med att det redan finns ersättare för dessa lampor på marknaden, nämligen lågenergilampor. De ersättningsalternativ för glödlampan som idag erbjuds är just lågenergilampor, men även så kallade halogenglödlampor, som finns med samma lampsockel som glödlamporna. Halogenglödlamporna liknar även utseendemässigt glödlampan. På sikt kommer dessutom så kallade LED-lampor - ljusemitterande dioder - att spela en allt större roll. Idag är de begränsade till lägre wattal och svarar heller inte upp mot kraven på god färgåtergivning.

Länk till Energimyndighetens information om alternativ till glödlampan

Utfasningen av glödlampan innebär, enligt våra beräkningar, för Sverige en energibesparing på 2 TWh och en minskning av CO2-utsläppen i Europa på 0,7 miljoner ton.

Vanliga frågor och svar om lågenergilampor finns på http://www.lampinfo.se.

 

 
Prenumera på Tidningen
Ljuskultur
Beställ här